Kategori Arkiv: Riks

SÄdant som Àr landsomfattande eller inte kan specificeras till en eller flera kommuner

Rensa-Halvera och ta BORT i det svenska offentlighetstrĂ€sket…

Rensa-Halvera och ta BORT i det svenska offentlighetstrĂ€sket…

Det Àr nu hög tid att börja rensa bort allt onödigt och mest destruktiva inom hela den offentliga sektorn och satsa pÄ den nÀring som ger landet den nödvÀndiga och behövliga vÀxtkraften. En grannlaga uppgift för det nya regeringsstyret, om det nu nÄgon gÄng kommer. En uppgift som krÀver muskler, kunskaper, förmÄga och mod.

Det gÀller alla sektorer inom vad som kan hÀnföras till offentliga sektorn som exempelvis; myndigheter (hundratals), landsting (21 st), kommuner (349 st), riksdagen (249 ledamöter) och alla nÀrstÄende organisationer som till stor del finansieras med skattepengar.
Jag menar att i mÄnga av dessa organ kan man utan vidare helt eller delvis skala bort dem, och i de fall man anser att de behövs sÄ skall de effektiviseras. I mÄnga av dessa rÄder det en enorm överkapacitet av anstÀllda. Det rÄder minst sagt en överkapacitetskultur som mÄste tas itu med. De mÄste ta lÀrdom av det privata nÀringslivet.

Jag skall nu intressera mig för de vÀrsta avarterna bland de offentliga bölderna och se vilka som jag menar kan och skall opereras bort helt eller delvis.
Jag menar att detta Àr nödvÀndigt dÄ korruption, nepotism och en outtömlig flora av oegentligheter i det offentliga Sverige, som fortsÀtter accelerera dag efter dag.  Man möts dagligen av avslöjanden som stÀndigt fyller pÄ i den offentliga dynghögen, som tillÄts att hejdlöst vÀxa i bÄde stank och storlek.  Lukten Àr fullstÀndigt outhÀrdlig och skickar ut otÀcka signaler i det svenska samhÀllet, om att det inte lönar sig att vara den oförvitlige medborgaren som försöker att alltid göra rÀtt och vara den sanna och rena medborgaren.

SĂ„ hĂ€r sĂ€ger man i ett av vĂ€rldens frĂ€msta korruptionsland, ”Vill du bli rik, bli byrĂ„krat i statens tjĂ€nst”. Är det möjligen sĂ„ att Sverige Ă€r pĂ„ vĂ€g att falla in i detta?

BlĂ„slampan har tidigare skrivit om den svenska korruptionen, nepotismen och andra oegentligheter i det offentliga Sverige. Ju mera man grĂ€ver i den offentliga dynghögen ju mera stinker det. Det finns inom alla delar av det offentliga Sverige bĂ„de direkt och indirekt. Den ena skandalen efter den andra poppar upp till ytan. LĂ€s artikel frĂ„n 2012; Ju mera man grĂ€ver i en dynghög desto mer stinker det – LĂ€nk; http://xn--blslampan-62a.se/?p=635

Riksrevisionen som Àr tillsatt av riksdagen (folket) Àr den myndighet som skall sörja för kontrollen av att allt gÄr rÀtt till i det offentliga Sverige, och att allas skattepengar anvÀnds pÄ rÀtt sÀtt. NÀr Àven folkets sista utpost sjÀlva faller in i samma mönster med risk för egna oegentligheter, dÄ Àr Sverige illa ute.

Jag börjar med att föreslÄ en rensning i den svenska högborgen Sverige riksdag.  HÀr vill jag föreslÄ minst en halvering av antal riksdagsledamöter, kanske till och med en minskning med tvÄ tredjedelar skulle vitalisera riksdagens arbete Ànnu mera. Dagens 349 ledamöter minskas ner till 174, eller Ànnu bÀttre 99 ledamöter.

Det har nu i mÄnga decennier pÄgÄtt en statlig förvaringsmentalitet, nÀr det har saknats ett tillflöde av arbetsplatser som kan erbjuda reella JOBB. Det har frÀmst varit vÀnsterstyret som anammat denna retrÀtt till ekonomisk försörjning, och började ta fart nÀr Sveriges industriproduktion började förlora mark pÄ 70-talet. Industriproduktionen 1976-78 sjönk för första gÄngen pÄ 25 Är, och under lÀngre sammanhÀngande period Àn nÄgon annan gÄng tidigare i historien.

Industriomvandlingen och strukturella förÀndringar har medfört att vi förlorat stora och arbetskraftsslukande industrier men tyvÀrr hela nÀringar som exempelvis; varvs, textil, och skoindustrin. Tillskotten av nya friska producerande industrier ser det ut att vara mycket skralt med, De nya högteknologiska som kommer fram i denna tidsÄlder Àr inte lika hÄrt bundna till Sverige, man söker sig hÀr till det land som kan erbjuda de bÀsta fördelarna i det mesta. Konkurrensen hÀr Àr idag knivskarp mellan i stort sett alla vÀrldens lÀnder.

Listan pÄ de nya sÀtten för att förgylla tillvaron, behovet och i vart fall en kÀnsla av en nytta ofantlig. Det Àr dagens offentliga (förÄt ofantliga) sektor och som verkar ha en enda kÀr uppgift med sin förvaringspolitik, nÀmligen att hÄlla statistiken över arbetslösheten nere pÄ behagliga siffror.

Men sÄ snart nÄgot som ens Àr nÀra tillhörande den offentliga sektorn sÄ Àr det stor risk för oegentligheter och missbruk av skattemedel, det finns miljontals med skrÀckexempel. Ett som jag blev bekant med för nÄgon dag sedan, var en lyxtillvaro för nio personer ur styrelsen för första AP-fonden. De lyckades förbruka 44600 kronor per person exklusive reserÀkningar.

LÀsa om detta lyxliv för pensionÀrers sparade pengar i Dagens PS;
http://www.dagensps.se/upplevelser/resor/du-far-betala-fondtopparnas-lyxresa/?utm_campaign=unspecified&utm_content=unspecified&utm_custom[apsis]=1006730877&utm_medium=email&utm_source=apsis

Det Àr nödvÀndigt att ha mÄnga visselblÄsare som hÄller igÄng för att göra allt för att försöka minska pÄ den stinkande dynghögen.

DÀrför Àr jag glad om Ni fortsÀttningsvis tipsar om iakttagelser om vad Ni misstÀnker inte stÄr rÀtt till i nÄgon myndighet, organisation, kommun, landsting eller sÄ Àven i andra delar av det offentliga Sverige. Ni kommer alltid att vara anonym och skyddas av lagen för de uppgifter Ni lÀmnar. Ni kan skriva till tips@blaslampan.se eller direkt till mig: kjell.strandberg@blaslampan.se

Alla svar eller uteblivna svar i denna trÄd kan komma att redovisas pÄ bloggen.

Kjell Strandberg
Global tillvÀxtentreprenör

Inlagt i alla kommuner, Riks | Lämna kommentar

VÀsterÄs flygplats 2018 Ànnu kvar i ett oÄterkalleligt mörker

VÀsterÄs flygplats 2018 Ànnu kvar i ett oÄterkalleligt mörker

VÀsterÄs kommun och dess kommunala flygplatsbolag fortsÀtter att kÀmpa med att fÄ liv i sin flygplats. Detta har man nu hÄllit pÄ med i flera decennier utan att lyckas med det en flygplats skall Àgna sig Ät, nÀmligen att ha en fungerande flygtrafik som efterfrÄgas av resenÀrerna. Detta Àventyr har ocksÄ skett med förlust varje Är till en samlad förlust pÄ över 500 miljoner kronor av skattemedel.

NĂ€r man lĂ€ste debattartikeln av styrelseordföranden Ulla Persson som var införd i Vestmanlands LĂ€ns Tidning sĂ„ kan man frĂ„ga sig hur det stĂ„r till med kompetensen i styrelsen. Rubriken var – VĂ€sterĂ„s flygplats behöver kommersiell trafik – http://www.vlt.se/opinion/debatt/ulla-persson-s-vasteras-flygplats-behover-kommersiell-trafik 
Vilken fantastisk insikt om flygplatsens behov av styrelseordföranden i flygplatsbolaget. Efter mer 30 Är sÄ kommer detta som en ny helt fantastisk idé för flygplatsens styrelse.  NÄvÀl ,om det nu Àr behovet för flygplatsen kanske det Àr dags att efter 30 Är se till att verkstÀlla och fÄ till denna kommersiella trafik.

Jag har under Ă„ren skrivit mĂ„nga artiklar dĂ€r jag framför min kritik mot ledningen, senast var det min reaktion av styrelseordförande Ulla Perssons debattartikel ovan, med rubriken; VĂ€sterĂ„s flygplatsstyrelse och ledning utan bolagskompetens – http://xn--blslampan-62a.se/?p=5405 

Men jag kÀnner mig inte ensam pÄ den kritiska sidan mot flygplatsen, det Àr verkligen ett polariserat VÀsterÄs i frÄgan om VÀsterÄs flygplats vara eller inte vara. Senast nÄgra repliker i Vestmanlands LÀns Tidning, bland annat av en skribent K-J Mathiasson med rubriken; VÀsterÄs flygplats heter Arlanda. Rubriken sÀger allt.

Det finns inget större behov  frÄn flygresenÀrerna i VÀsterÄs att endast ha tillgÄng till nÄgra fÄ turistorter som det enda trafikutbudet. Jag stÀller mig ocksÄ tveksam till hur mÄnga av VÀsterÄs skattebetalare som överhuvud reser till dessa orter frÄn och till VÀsterÄs flygplats. De fÄ resenÀrerna frÄn VÀsterÄs flygplats fördelar sig pÄ orter bÄde i och utanför VÀstmanlands lÀn, men till kostnad endast för VÀsterÄs kommuns skattebetalare.

Flygplatsen marknadsför sin flygförbindelse till och frÄn London, dÀr man landar pÄ flygplatsen Stanstead som inte har reguljÀra flygförbindelser internationellt. AlltsÄ Àr VÀsterÄs helt stÀngd frÄn möjligheten att flyga ut i vÀrlden, men Àven inrikes i Sverige. Denna brist Àr enligt mig det som Àr dödsstöten för att VÀsterÄs flygplats skall ha tillrÀckligt med resenÀrer för att fÄ till resultat med svarta siffror i Ärsredovisningen.

Jag har under alla Ă„r stĂ€llt denna frĂ„ga till  styrelse och ledning samt Ă€garna VĂ€sterĂ„s kommun – Vilken nytta tillför VĂ€sterĂ„s flygplats invĂ„narna och skattebetalarna i kommunen? De eventuella försök till svar som avgetts Ă€r höljt i en stentjock dimma som inte möjliggör landning för nĂ„got enda flygplan, varken tomt eller fyllt med passagerare.

Alla svar eller uteblivna svar i denna trÄd kan komma att redovisas pÄ bloggen.

Kjell Strandberg
Global tillvÀxtentreprenör

Inlagt i alla kommuner, Riks | Lämna kommentar

Liten förbÀttring av företagsklimatet bland VÀstmanlands kommuner

Liten förbÀttring av företagsklimatet bland VÀstmanlands kommuner

Svenskt nĂ€ringsliv har nu publicerat sin Ă„rliga Ă„terkommande undersökning om företagsklimatet och rankat Sveriges kommuner med placering frĂ„n 1 – 290.

Kommunerna i VÀstmanland har avsevÀrt förbÀttrat sin placering pÄ Ärets rankinglista. Men nÀr man tittar nÀrmare pÄ vad som verkligen har skett sÄ Àr avsaknaden av det som borde vara det mest vÀsentligaste nÀmligen, ett reellt JOBB-skapande, inte alls med pÄ banan. Se min artikel nedan om lÀnets ranking 2014 med rubriken;
VĂ€stmanland har frusit fast i Sveriges bottenliga av företagsklimat – http://xn--blslampan-62a.se/?p=3641
SÄ det har otvetydigt skett en förbÀttring i rankinglistan för VÀstmanlands lÀn pÄ dessa fyra Är, förhoppningsvis sÄ kan det vara en varmare period pÄ gÄng i lÀnets entreprenörskap. Men min stilla undran kvarstÄr varför VÀstmanlands kommuner ligger sÄ lÄngt ner pÄ rankinglistan Är efter Är.

Skinnskatteberg Àr den kommun i lÀnet som förbÀttrat sin rankingplats 2018 bÀst med siffran 85, men hamnar ÀndÄ pÄ plats 196 bland Sveriges 290 kommuner. Surahammar Àr den kommun som rasat ner mest med 33 platser och hamnar pÄ plats 285 av 290 kommuner. Detta trots att kommunen startade ett projekt för att frÀmja nÀringslivet i kommunen. För detta projekt fick kommunen ett bidrag frÄn tillvÀxtverket pÄ 2,5 miljoner kronor, av allas vÄra skattepengar. Jag har intresserat mig för projektet och skall Äterkomma nÀr jag har nÄgot att redovisa, ljust eller mörkt. Projektet Àr avslutat i dagarna och skall ha redovisats av Surahammars kommun.
VÀsterÄs kommun som Àr Sveriges femte (möjligen sjÀtte) stad i invÄnarantal placeras sig pÄ plats 124 i rankingen om företagsklimatet, samma placering som förra Äret.

Denna ranking pÄ företagsklimatet Àr bara en liten fingervisning om hur företagare tas om hand av kommunens nÀringslivsföretrÀdare, men det sÀger inte allt om hur en kommun pÄ bÀsta sÀtt skulle kunna frÀmja ett entreprenörskap som skapar reella JOBB.
HÀr finns hela listan pÄ rankingen 2018 i alla 290 kommuner pÄ Svenskt NÀringsliv hemsida; http://www.foretagsklimat.se/

Jag kommer att kontinuerligt bevaka kommunerna och deras sÀtt att frÀmja nyetableringar som skapar reella JOBB, vilket jag hÀvdar Àr den viktigaste parametern i ett sunt och bra Sverige med en god ekonomisk tillvÀxt.

Svar eller uteblivna svar kan komma att publiceras pÄ bloggen.

Kjell Strandberg
Global tillvÀxtentreprenör

Inlagt i alla kommuner, Riks | Lämna kommentar