Att flytta ut myndigheter till kriskommuner ger mest negativa effekter, det är Östersund ett bevis på

Att flytta ut myndigheter till kriskommuner ger mest negativa effekter, det är Östersund ett bevis på

Jag har aldrig förstått grunden och det geniala i att utlokalisera statliga myndigheter till de allt flera avfolknings- och kriskommuner som ropar på hjälp. Inte ens när det historiska riksdagsbeslutet den 23 februari 1971 togs om utflyttning av 37 statliga verk och myndigheter från Stockholm, var jag bland skaran som applåderade.

Detta beslut om utflyttning togs efter en två år av en utredning som var initierad av finansminister Gunnar Sträng.

Omkring 6000 anställda, ungefär var tionde statligt anställda i Stockholmsregionen påverkades.
Varför? Skälet var att stimulera utvecklingen i dessa orter, som betraktades som regionalpolitisk viktiga.
Dessutom skulle expansionen av Storstockholm bromsas lite.

Jag har alltid varit kritisk till denna respiratoråtgärd och nu sett flera av de negativa konsekvenserna i vitögat. Det kan tyckas bra i det korta perspektivet, men på lång sikt så menar jag att det hämmar en positiv utveckling av ett vitalt och kreativt näringsliv. Det är mycket viktigare att man oavsett krisens omfattning samlar ihop sig och utvecklar sitt befintliga näringsliv och parallellt ser till att få igång ett nytt kreativt företagande, på dess egna meriter och utifrån ortens naturliga styrkor och förutsättningar.

Östersund är för mig ett skräckexempel på vad jag menar ofta är det verkliga utfallet av myndighetsflytt till en kriskommun. Till Östersund har flyttats en rad myndigheter under åren efter nedläggningen av militärförband, exempelvis; Folkhälsoinstitutet, Tillväxtverket, Tillväxtanalys, SIKA.  Under hösten 2012 var jag ansvarig för ett affärsbesök från utlandet i Norden och Sverige, vi gjorde då också några dagars besök i Östersund, och fick då mina farhågor av ett uruselt företagsklimat bekräftat i alla dess sämsta dimensioner.

Allmänt dålig service i butiker, hotell, restauranger och konsumentrelaterade näringsställen. Till detta skall läggas den höga prisbild som kännetecknade alla dessa närings- och serviceställen, som man även som företagare ibland måste använda sig av i sin verksamhet.

Med detta så följer att företag som är utsatta för konkurrens av marknader utanför Jämtland inte har stora chanser att hävda sig mot andra med liknande produkter och tjänster. Ett faktum både genom den höga prisnivån och den sämre kvalitén på de tjänster som ett företag är i behov av, och som direkt avspeglar sig på överlevnaden och fortplantningen av nya livskraftiga företag.

Detta vill jag med bestämdhet påstå till mycket stor del beror på de statliga myndigheter man flyttat in till länet och Östersund kommun. De inflyttade myndigheterna driver på en kostnadsutveckling som inte avspeglar en naturlig prissättning utifrån marknadens egna förutsättningar, utan får en skev prisbild genom artificiell tillförsel av kapital utifrån.

Entreprenörsandan stängs inne av allt för många myndigheter på en mindre ort, den innovativa och kreativa entreprenören blir passiv och invaggas i en falsk trygghet och lockelsen att söka sig till en livslång jobb-trygghet i någon myndighet.

Nu är Östersund inte någon ensam kommun i Sverige som ropar på hjälp, men det ursäktar inte på något enda sätt. Med de många fantastiska naturliga förutsättningar som jag menar finns i Östersund är det dåligt att inte ha förmågan att skapa sig en hållbar framtid, utan att göra sig ett livslångt beroende av myndigheter och en bidragsstruktur.

Gnosjöandan har genom åren blivit ett välkänt begrepp i Sverige – ett företagsnätverk som står för kunnande, kvalitet och modern industriteknologi, och som växt sig stark och framgångsrik, så långt från myndigheter och bidrag det går att komma. Det är det som gör att Gnosjöorterna lever vidare på egna krafter över tiden, även i svåra tider.

Gnosjöandan något att ta efter för Östersund och andra kriskommuner i Sverige!

Kjell Strandberg
Global tillväxtentreprenör

Detta inlägg var postat i alla kommuner, Riks. Bokmärk permalink.

Kommentera