Mina personliga tankar och slutsummering – 3 dagar före valet 2014

Mina personliga tankar och slutsummering – 3 dagar före valet 2014

Det är nu 3 dagar kvar till valdagen på söndag den 14 september. Det är efter denna dag, en del skall få glädjas, medan andra skall försöka bli vän och förtrolig med besvikelsen. Detta förhållande får nog ändå bara tillskrivas de mest hänförda medarbetare med närheten till politiken, och kanske till och med deras levebröd. De flesta av oss röstberättigade vaknar nog upp på måndag med samma vardag som alltid, någon med arbete, någon arbetslös, eller någon som för en annan kamp för en bättre tillvaro.

Jag har detta val haft möjligheten att få följa hela valkampanjen både på det lokala planet såväl som på riksplanet.

Min omedelbara reflektion är att det inte skiljer sig mycket i detta val från tidigare valår, för mig känns det som att man sätter på samma grammofonskiva som alltid. Löften och drömmar hägrar för alla partier, som exempelvis; bättre sjukvård, bättre åldringsvård, bättre skola, bättre infrastruktur, arbete åt alla et cetera.
Ja, kort sagt ett paradis till alla som inte skall kunna misstolkas av någon.

Visst finns det vissa skillnader mellan partierna i vägbygget till paradiset, men jag tycker mig se större tekniska olikheter än ideologiska. Även om partierna försöker hitta skillnader som är klart säljande så lyser likheten och grunden i budskapen igenom.

När jag såg TV debatten mellan Stefan Löfven och Fredrik Reinfeldt så gick Reinfeldt till attack och menade att Löfven genom de utlovade 32000 traineejobb för arbetslösa ungdomar inom sjukvården, åldringsvården och fritidshem, använder detta bara som en arbetsmarknadsregulator för att dölja den verkliga arbetslösheten.

När jag hörde Löfven kraftfulla reaktion på ordet arbetsmarknadsregulator och där menade att det var oförskämt av Reinfeldt att kalla dessa traineejobb för ett så nedsättande ord.  Det är första gången jag hör någon toppolitiker använda ordet arbetsmarknadsregulator. Mycket intressant, för det är ett av mina starkaste intresseområden, nämligen ett reellt JOBB-skapande. Där min definition av JOBB är, anställningar med lön utan någon som helst inblandning av skattefinansierade subventioner.

Det som Reinfeldt här benämner arbetsmarknadsregulator brukar jag själv kalla artificiella sysselsättningar eller respiratoråtgärder, det som har ett enda syfte, nämligen att minska antalet statistiska på papperet stämplade arbetslösa.

Kärt barn har många namn. Går vi tillbaka i tiden så har denna företeelse i Sverige haft namn som exempelvis; AK-arbete som tillkom 1914, nödhjälpsarbete som kom till från år 1922 och namnet beredskapsarbete som började användas i början av 1930-talet. Idag 2014 har namnet traineejobb lanserats av socialdemokraterna och som Reinfeldt menar är en arbetsmarknadsregulator.
Utöver detta har använts och används fortfarande mängder av dolda åtgärder som verkar vara för att på kort eller lång sikt försköna arbetslöshetsstatistiken. Exempelvis; förtidspensionering, politiska och ekonomiska styrmedel, arbetsdrivande privatiseringar, överbemanningar inom offentliga organ, styrningar av skatter och avgifter mot branscher som är arbetskraftsdrivande, et cetera.

Skapande av reella JOBB är en hjärtefråga för mig och har därför varit av största intresse för mig, att hos alla partier i valet försöka finna ett svar med någon lösning. Men svaren har uteslutande handlat om arbetsmarknadsregulator, respiratoråtgärder och artificiell sysselsättning.

Oavsett namn på åtgärder mot arbetslöshet, så måste den bekämpas på bästa sätt för de drabbade och för landet. Min övertygelse är att det skall ske med ett reellt JOBB-skapande, där JOBB står på egna och stadiga ben utan allt för mycket statlig ekonomisk inblandning och styrning. Risken är annars mycket stor att det bara blir respiratoråtgärder som omedelbart dör bort om kontakten dras ur.

Som en av de viktigaste delarna i detta JOBB-skapande menar jag är den gränslösa exporten utanför Sverige, detta av flera skäl, inte bara det ekonomiska utbytet över gränserna utan också den kulturella synergieffekten som man får med på köpet, och i flera dimensioner.

Med dessa reflektioner och mitt fortsatta JOBB-skapande arbete i Sverige och globalt så vill jag ändå tro att alla politiska partier i Sverige är goda och alltid ser till alla människors bästa.

Med vetskapen om att alla partier har bra lösningar, och mindre bra lösningar, så skall jag ändå som traditionen bjuder, att på söndag den 14 september välja den valsedel som jag anser har de minst dåliga lösningar, på det mesta och viktigaste i nutid och framtid.

Lycka till alla svenska medborgare med Din röst!

Kjell Strandberg
Global tillväxtentreprenör

Detta inlägg var postat i alla kommuner, Riks. Bokmärk permalink.

Kommentera